Att blogga och träna
Bloggning och träning liknar varandra på många sätt. Det är rätt lätt att börja, men desto svårare att vara uthållig. Och så här efter semestern kan det vara lite trögt att komma igång.
Nu får ni inte dra några vidare paralleller vad gäller mig. Jag bloggar mer än jag tränar… Så har det varit, och så kommer det säkert förbli, även denna höst.
Men trenden inom sociala medier är ganska tydlig just nu: Man letar efter genvägar som sänker trösklarna. Som prylar som automatiskt vibrerar bort överflödiga kilon när man tittar på TV.. Sänkta barriärer för "vanliga" människor. Tex Twitter, med 140 tecken, eller FriendFeed, som nyligen köptes av Facebook, som automatiskt samlar ihop och publicerar allt du gör i den digitala världen.
Så, frågan är om dessa dessa genvägar funkar?
Ja, det gör de faktiskt, men de kan endast ersätta en del av bloggandets syfte. Det finns ett värde i att öka transparensen i det man gör, och även att dela med sig av snabba om än inte helt färdiga tankar, och för det funkar korta och automatiska flöden bra. Men den traditionella bloggen är fortfarande det bästa sättet att tvinga sig tänka igenom saken ordentligt. Att formulera sig så att andra begriper. Att slipa argumenten. Att skapa mening av sina tankar.
Puh, första träningspasset avklarat efter semestern…
Text
