abrakadabra

Via Next Generation Internet, och ett “gammalt” (>två veckor…) inlägg om Peter Parkes hittade jag denna film om den nya tidens innovation, berättad i ett spännande format:

I en artikel (så kallad "på djupet") i Computer Sweden, får vi hjälp att koppla greppet om Sharepoint. Ett antal experter uttalar sig. Det är verkligen trist läsning. Åtminstone om man står på användarnas sida. Det mesta som kan gå snett är användarnas fel:

…Risken är att tekniken hamnar utanför it-chefens vakande blick…

…i fel händer, utan rätt säkerhetsprocedurer, kan tekniken skapa problem över hela linjen…

…Användare går ut på webben och gör allt möjligt, så visst finns en risk att folk fattar egna beslut om hur de ska använda plattformen…

Råden handlar om kontroll och styrning:

…nyckeln ligger i att sätta upp rätt processer från början och sedan hålla sig till dem…

…Slutanvändarna får inte hitta på vad som helst. Inför rollbaserad åt­komst­kontroll som endast visar dem vägen till sådant som de behöver för att öka produktiviteten och effektiviteten…

…det är bra att låta folk bli ”lite lagom vilda” och tillåta dem att experimentera, men det måste ske inom den struktur som finns och under någon form av övervakning…

…ha en fortlöpande skadekontroll…

…Ha en veckovis eller till och med daglig uppföljning…

Det verkar alltså som att experterna inte tycker att Sharepoint "skalar" bra om det sköts organiskt, underifrån i organisationen, dvs enligt Web 2.0-principer. Central styrning är medicinen. Det är väl lite en diskvalificering av produkten, som ju faktiskt tillåter en långt gången distribuering av rättigheter. Låser man detta och begränsar möjligheten att skapa struktur och innehåll till några få, eller lägger på en administrativ process som dämpar användandet, minskar mycket av idén med Sharepoint. Man får ett halvt system, visserligen kontrollerat, men avsevärt mindre använt.

Ändå har experterna delvis rätt. Det blir lätt kaotiskt. Men det är fel väg att skylla på användare och organisation.

Hård konkurrens och väldiga förändringar kräver en ny sorts företagsledning. Den ska grunda sig på innovation, samarbete och gräsrötter och ta intryck av webb 2.0. Men är cheferna redo att släppa taget?

Detta undrar tidningen CIO och fortsätter:

Vårt sätt att leda företag har nått vägs ände. Det hävdar ledarskapsgurun Gary Hamel i boken ”Morgondagens management”, som precis har kommit ut på svenska. Anledningen: den anställde som i går var en kugge i maskineriet ersätts allt mer av engagerade och påstridiga medarbetare som tar för sig, förväntar sig och kräver en företagskultur med samma slags samarbete som i webb 2.0.

Got it Management?

Läs hela artikeln här.

I boken "Here Comes Everybody: The Power of Organizing Without Organizations" av Clay Shirky beskrivs den traditionella organisationens dilemma:

Running an organization is difficult in and of itself, no matter what its goals. Every transaction it undertakes - every contract, every agreement, every meeing - requires it to expend some limited resource: time, attention, or money. Because of these transaction costs, som resource of value are too costly to take advantage of. As a result, no institution can put all its energies into pursuing its mission: it must expend considerable effort on maintaining discipline and structure, simply to keep itself viable. Self-preservation of the institution becomes job number one, while its stated goal is relegated to number two or lower, no matter what the mission statement says. The problems inherent in managing these transaction costs are one of the basic constraints shaping institutions of all kinds