abrakadabra

Googles sökgränssnitt har nyligen utökats med "Google SearchWiki"

Nu kan inloggade användare lyfta upp, ta bort eller kommentera träffar i Googles sökresultat. Man kan även lägga in egna sidor i resultatlistan.

Detta kan bli ett alternativ eller komplement till sociala bokmärken på tex delicious, eller "plugin"-lösningar som SpinSpotter

Ändringarna slår igenom direkt för egen del, men påverkar inte andras sökningar, åtminstone inte direkt. Google har troligen funderat mycket på hur man kan införa denna typ av funktionalitet utan att råka ut för missbruk, och så som det fungerar för tillfället används användarnas data med viss försiktighet för andra användare. Det återstår att se om användarna kommer att känna att de kan påverka tillräckligt för att det ska vara intressant. I andra vågskålen ligger att användarnas åsikter sparas av Google. Google måste lämna tillbaka tillräckligt till communityn för att det ska fungera.

Mer läsning på Google Operating System och Google Blogoscoped

Web 2.0 - det är vi. Och Kultur 2.0 - det är vi.

Kultur 2.0 innebär att fler producerar kultur, och att gränsen mellan producent och konsument luckras upp. Dvs inte att man ökar motsättningarna genom det vi och dom-tänkande som vissa artister nu ger uttryck för.

Kultur 2.0 är självorganiserande, drivet av användarna snarare än centrala strukturer. Paralleller kan dras med IT-världen. Kultur 2.0 innebär mindre centralstyrning i form av "SOC" (Service Orieniented Culture..), där statliga och kommersiella institutioner bestämmer vad massan ska konsumera, till ett mashup-tänk, där kultur är levande, integrerande och ömsesidigt inspirerande.

I dessa polistider…

När professionella, etablerade kulturarbetare gör revolt mot sin publik, utan känsla för hur mänskligt kulturskapande fungerat i ett historiskt perspektiv utanför massmedieåldern på 1900-talet. När alternativa modeller för kulturell produktion och konsumtion motarbetas av det hotade etablissemanget. När en seriös debatt om incitamentsmodeller för kreativt skapande verkligen behövs.

I dessa kristider…

När rädslan för den ekonomiska depressionen hotar att ta över en alltför stor del av folks tankar:

Det måste finnas en myndighet för detta, nähä, inte krismyndigheten.se. Hjälp mig, staten, fast det varken är extremt väder, smittsamma sjukdomar eller terrorism - ge mig krisinformation!

Då är det dags att framhålla det som varken kulturindustri eller ekonomi rår på: amatörismen.

Låt dig inspireras av andra, skapa själv, dela med dig. Det är kultur.

Min presentation från frukostseminariet i Göteborg 13/11:

Debatter och tankar om skolan är något som aldrig verkar ta slut. Diskussionerna förs på olika plan. Politiskt, med fokus på organisation och struktur, och pedagogiskt med inriktning på innehåll och mening.

Glappet mellan dessa verkar vara betydande, även om man från politiskt håll faktiskt tror sig syssla med verksamhetsfrågor. Men detta är kontrollantens utsiktslösa förhoppning om något mer än imaginär kontroll och styrning. Jag anar att det inom varje kontrollant finns en längtan efter att få vara med, mitt i processen, att ha ett inflytande i praktiken, men att man för att ha formell kontroll måste ställa sig utanför.

Medan diskussionen pågår runt befintliga strukturer och institutioner, utvecklas omvärlden på sitt eget sätt. Skolan så som vi känner den (de flesta förknippar den kanske till och med med själva byggnaden) måste anpassa sig efter de nya organisationsmönstren. Det som förut av tekniska och kostnadsmässiga orsaker inte fungerat, visar sig nu vara högst konkurrenskraftiga alternativ.

Om Wikipedia kan samla, strukturera och tillgängliggöra människans kunskap på ett sätt som visat sig effektivare än något annat, varför skulle inte skolan, i betydelsen vårt viktigaste instrument för att överföra kunskapen från generation till generation, kunna göra detsamma?

Blir det Wikimedia foundation ("Imagine a world in which every single human being can freely share in the sum of all knowledge. That’s our commitment."), Google eller någon annan internetgigant som kommer först med en global och till stora delar självorganiserande skola, eller kommer någon av de etablerade utbildningsinstitutionerna släppa taget om traditionen och hinna före?

Och vad kommer det innebära att vara lärare respektive elev i den globala skolan?

Min dotter fick idag höra att wikipedia, som hon använt i sitt arbete, "inte är en säker källa". Så kan det kanske vara, men eftersom hon fick höra detta från en lärare, så är det väl på sin plats att fråga: är läraren en säker källa?

Ja, vad är en säker källa? Och om svaret på detta kommer från en lärare, kan man då lita på det?

Det blir allt lättare att bygga nytt och växa från ingenting.

Tidigare i veckan lanserade Amazon en ny tjänst, CloudFront, ett så kallat CDN, Content Delivery Network. Det är en naturlig utbyggnad av lagringstjänsten S3 för att leverera statisk information snabbt och säkert. För att minska fördröjningen är tjänsten speglad geografiskt. Tjänsten ser till att filerna levereras från bästa möjliga plats via en statisk länk.

Pris: 0.170 $ per levererad GB

Det talas mycket om krisen dessa dagar. Inte minst massmedia eldar på så effektivt det blir självuppfyllande.

Men befinner man sig som jag en stor del av den vakna tiden på nätet, märks krisen inte alls på samma sätt. Förmodligen beror det på mer robusta "affärsmodeller". Gratis är ju gratis, och inget som påverkas av ekonomiska kriser. Bloggar, Flickr, Youtube, sociala nätverk och Second Life - dessa påverkas kanske snarare positivt av en värld i ekonomisk gungning.

Fly krisen, kom i cybervärmen!

Oavsett om det är fildelning, anställdas användning av nätet eller något annat hemskt - Det går ju alltid att förbjuda…